De flesta som känner mig bra vet att jag har en kondition som en Belgien-Blue kossa och är smidig som en gravid jak i fjärde månaden. Det är en av anledningarna till att jag tränar Wii Fit, som jag sagt tidigare hjälper det inget speciellt mot min vikt, men ger mig i alla fall lite kondis. Det händer även att jag ibland känner mig lite stel på morgonen efter att jag kört någon timme på brädan. Men idag var tamejf** värre än vanligt. Beror nog på två saker.
1. Jag gjorde igår 100 stycken ”Jackknifes”, alltså en form av situps i Wii Fit. Trodde att det skulle bli 60, men min personliga coach lyckades lura mig till 100 istället. Behöver jag tillägga att jag låg död på golvet ett bra tag efteråt.
2. En kamrat till mig och Anna fyllde 30 igår och hade fest. Där spelade bland annat ett band som var riktigt, riktigt bra. Det betydde att jag för första gången på kanske ett år dansade. Vilket också kändes i kroppen efter 10 minuter på dansgolvet. Jag sa ju att jag är otränad!
Så efter denna strappats är min kropp ganska mör idag. Men bandet var riktigt bra, spelade bara covers på en massa låtar som alla kunde och kunde sjunga med i. Ett väldigt smart drag av dem anser jag. Känns dock lite pinsamt att jag kunde sjunga med i Black Jacks ”Inget stoppar oss nu”, men är man uppfödd i Värmland, dansbandens mecka, så kan man inte riktigt undvika det.
Ja otroligt nog börjar jag faktiskt inse att Wii Fit ger resultat. Nja, inte i vikt direkt, där kommer det nog ta ett tag innan det händer grejer. Just nu så hoppar jag upp och ner 1-2 kg. Vilket mest har med vilken tid på dygnet jag tränar. Men efter att tränat ungefär 3o minuter om dagen så har jag faktiskt fått upp flåset.
Låt mig berätta. Jag var ikväll hemma hos en kamrat och spelade brädspel i glada vänners lag. Självfallet förlorade jag, men inte deppade jag för det (eller nått). När jag sen skulle hem så insåg jag och en kamrat att bussen skulle gå när som helst. Så vi slängde på oss skorna och småsprang ut till gatan, där ser vi hur bussen är påväg mot oss och busshållplatsen ligger ca 100-150 meter bort åt andra hållet. Så vi börjar kubba allt vad vi kan, bussen åker förbi oss ungefär halvvägs, men döm till min förvåning när vi faktiskt hinner fram till hållplatsen innan bussen åker vidare. Så efter att vi slängt oss på bussen så väntar jag på att min andnöd ska slå in som den alltid gör. Men konstigt nog känner jag mig nästan oförskämt pigg. Det är knappt att jag faktiskt flåsar. När jag tre minuter stiger av bussen så är jag det faktiskt utan problem. Märk väl att hade det varit mitt vanliga, otränad jag, så hade jag krupit av bussen och knappt kunnat andas. Jag är faktiskt ganska säker på att det är Wii Fit träningen som gett mig denna gåva. En gåva att anstränga mig mer än vanligt, fantastiskt!
Föresten, om det skulle vara någon nu som väger över 150 kg. (vilket är gränsen för Wii Fit, enligt manualen) så finns det nu en video som visar hur du kan lura systemet. Frågan är om det verkligen är bra, samtidigt så borde den ju faktiskt ge samma effekt oavsett hur mycket man väger. Så länge man inte bara leker med balansspelen.
Min flickvän råkade ut för något ganska roligt idag under sin Wii Fit session. Som könsstereotypiska vi är så har vi valt en tränare som passar med vårt egna kön. Dvs jag har en manlig coach och min flickvän har en kvinnlig. Jag skulle visserligen kunna ha en kvinnlig coach, mest för att den är snyggare än den manliga, men efter att lyssnat på hennes otroligt tråkiga röst insåg jag att killen i alla fall låter lite mer engagerad. Nu var det inte det jag skulle berätta.
Nej när Anna skulle träna yoga så stod plötsligt den manliga coachen i bilden och berättade att han skulle vara ställföreträdande under denna yogapose. Så då kommer frågan, vad hände med den kvinnliga? Var hon på toaletten? Hade hon yogapass med någon annan? Försov hon sig? Hur som helst var det mycker roande att Nintendo valt att lägga in en sådan ganska meningslös, men ack så rolig händelse.