Nytt bankkort

Jag har ingen aning hur jag lyckats, men mitt bankkort har tydligen fått en massa stryk på något sätt. Den typiskt svarta, feta, strecket på baksidan som är väldigt användbart när man ska handla är inte så svart och fet längre. Det underliga är att jag inte har behandlat kortet annorlunda jämfört med mina andra bankkort som jag haft.

Hur som helst fick jag helt enkelt beställa ett nytt. Jag har alltid varit lite nyfiken på Swedbanks ”Kortpåkort”. Det vill säga man ”designar” sitt egna bankkort. Så sagt och gjort gjorde jag först ett försök med min Spelklassiker.se avatar, men tji det gick inte. Så istället fick det bli en fin bild ifrån det magnifika post-apokalyptiska lajvet Ingenmansland. Tyckte det såg väldigt fint ut när jag beställde det och jag måste medge att nu när jag sitter med det framför mig är jag mäkta stolt. Är väldigt vackert. Självfallet tänker jag inte visa er mitt bankkort, lite paranoid är jag allt. Men ni kan i alla fall få se bilden som kortet är baserat på.

En vacker solnedgång över bosättningen Östbacken.

Jaja, jag ger mig….

Jag får väl också ställa mig till skaran som skaffar sig en Twitter. Det verkar ju vara där alla andra hänger så då kan jag väl likabra förpesta folks liv också med vad jag åt till frukost och vad jag funderar på när jag tittar ut genom fönstret.

Lite skoj är det faktiskt……

Simpsons Tobias

Pröva du också!

Rhapsody in högstadiet

Satt och kollade på 1o år med Rhapsody in Rock på fyran nu på aftonen. Nej, jag är inte direkt mycket för att sitta och kolla på en gigantisk brasa och rädda fyllekajer som ska visa sig på styvan linan och leka häcklöpning över brasan. Oavsett om de är unga eller gamla.

Hur som helst, när jag satt och kikade på programmet så fick det mig att inse att Rhapsody in Rock egentligen bara är en väldigt påkostad högstadieshow. Ni vet en sådan som man alltid hade på högstadierna antingen lagomt till jul eller under våren. Både showerna på högstadiet och de som Robert Wells erbjuder innehåller covers på populärlåtar, lite humor och sketcher, samt en konfrenciär som ska vara lite puttslustig. Jag menar verkligen inte att detta är dåligt på något sätt, det verkar vara riktigt kul att se Rhapsody in Rock live. Människor har en förmåga att gilla sådant som de känner igen och då är det ett genidrag av Robert att spela låtar som alla känner igen.

En liten notis. När jag berättade om min jämförelse för Anna så tittade hon på mig och svarade ganska snabbt. ”Ja. Men så finns det också ganska många tv-program som är påkostade varianter av roliga timmen också”. Så sant kära du, så sant.

Whats the deal about Twitter???

Nu blir jag sådär gnällig igen, men vad är egentligen grejen med Twitter och blogger och gud vet allt vad de små mikrobloggarna heter? Räcker det inte med att folk ibland skriver totalt ointressanta inlägg på sin vanliga blogg (väldigt sällan de jag kollar in), måste jag få reda på att Pelle ”Sitter på toaletten. Hård i magen.”

Nä, jag håller mig till de vanliga bloggarna. Allt för jobbigt att hålla koll på två miljarder mikrobloggar dessutom.

Glad Påsk!

Så var ytterligare en påsk till övers. Antagligen den sista som student. Nästa år planerar jag att vara en arbetande drönare på något företag eller skola någonstans i landet, förhoppningsvis Stockholm. Lite påskpyssel har det också hunnit bli. I mitt påskägg från Anna fann jag nämligen en liten kyckling från Panduro, som skulle (såklart) byggas ihop på egen hand. Samtidigt låg det sex stycken ägg som skulle målas. Så nu på kvällskvisten satte vi oss ner och hade vårt årliga påskpyssel. Resultatet kan ni se nedan.

 

Ni kan ju gissa vilka jag målat och vilka Anna målat. Jupp, de snygga är Anna. Klart coolast är hennes Samus Aran hjälm, men jag är allt lite stolt över min Triforce. Vilket inte är så svårt att måla visserligen, men ändå.

Glad Påsk alla!

Jösses vad tiden går.

Känner att min kära blogg har fått stå lite vid sidan av under den senaste tiden och tyvärr kommer det nog fortsätta vara så. Just nu är mitt liv fullt av aktiviteter som gör att andra saker måste få komma i andra hand.

Jag har mitt uppe i c-uppsats skrivande, den sista jäkla skriften jag behöver skriva på utbildningen innan jag är färdigutbildad studie- och yrkesvägledare. Kan knappt fatta det själv, snart står jag där med en kandidat- och yrkesexamen. Hur ballt som helst. Hoppas bara jag orkar mig igenom den sista biten och att jag får ett arbete efter det också.

Mycket tid tas även upp av Spelklassiker och Pricerunners Spelblogg. Spelklassiker verkar det gå riktigt bra för numera, jag ligger ständigt på topp 25 listan på Itunes vilket är otroligt roligt. Ett nytt Spelklassiker orginal (måste komma på ett bättre namn) dyker upp på måndag, den här gången med Angelica Norgren och Tomas Brännmark som gäster. Ämnet får ni se på måndag, lite måste jag hålla er på sträckbänken. Hoppas bara att jag hinner redigera klart imorgon, annars får ni ta del av snacket på måndag afton.

Förutom detta så har det varit en hel del brädspel den senaste tiden. En hobby jag nog aldrig kommer tröttna på. Det är något specielt att sitta runt ett bord med goda vänner och köra ett parti Antike, Urland eller Dominion. Dessutom sitter jag i styrelsen för Unionen (spelföreningen, inte fackorganisationen) som kommer att ordna Incognicon 5 i höst. Så det blir lite planerande för det också.

Så som ni märker är det fullt upp. Ska försöka uppdatera denna blogg lite då och då fortfarande. Bland annat har ju en del kvar att berätta om Live A Live. Som sista sak kan jag meddela att det finns möjlighet att vinna ett exemplar av Guinnes World Record 2009: Gamer´s Edition på Pricerunners Spelblogg. Tävlingen håller på till den 20:e April och allt du behöver göra är att skriva en kommentar i ovanstående inlägg där du anger vilken spelkaraktär som är bäst i världen och ge en liten motivering.

Jag kommer aldrig falla!

Idag fick jag min sjätte inbjudan till Facebook. Även om det känns trevligt att folk vill vara min ”vän” på en community så har jag inte det minsta lust att gå med i denna djävulens påfund. Visst, jag har tidigare varit medlem i andra communitys, men det slutar alltid likadant. Jag tappar intresse från att logga in hela tiden och efter en viss tid så försvinner alla kontakter ändå och går vidare till nästa internetsida som är ”hippt” för tillfället.

Mina kamrater försöker hela tiden visa fördelarna att vara med i Facebook. Alla kan få tag i det, både gamla och nya vänner. Well, jag är inte det minsta intresserad av att bli kontaktad av mina gamla skolkamrater från grundskolan. Visst, det går alldeles utmärkt att avvisa dem, men då kan jag lika bra låta bli att gå med. De som känner mig kan få tag i mig på andra sätt. Men vad och med att jag nu kan se vad mina vänner sysslar med. Jo, jag är absolut intresserad av att veta vad folk åt till frukost. Nej tack, är det verkligen så intressant så tror jag nog att mina vänner kan berätta det för mig när vi träffas irl istället.

Så mina kära vänner, det är lika bra att ni slutar skicka inbjudan till Facebook. Jag kommer aldrig att besvara dem ändå. Detta betyder självfallet inte att jag slutar älska er för det.

Årets blogg…. eller?

Hade egentligen tänkt att skriva ett längre inlägg om hela debatten runt Petter Hegevalls otroligt fåniga blogginlägg där han spyr galla över Level7:s ”bästa spelblogg”, ”bästa spelskribent” och ”bästa speltidning” omröstning.

Dock skriver både Victor Leijonhufvud och Thomas Wiborg om Petters agerande i sin blogg, respktive Loadings forum. Så jag gör helt enkelt så att jag länkar till alla dessa inlägg i debatten.

Petters ursprungliga blogginlägg:
http://www.gamereactor.se/blog/petter/#128370

Victors replik på Petter:
http://blog.tv7games.se/victor/post/2009/03/Juryns-favoritblogg-finns-inte—om-Petter-far-bestamma.aspx

Thomas replik i Loading forumet:
http://loading.se/forum.php?thread_id=58854&page=4#2112895

Det enda jag tänker säga är att tyvärr ser Petter bara ut som en sur förlorare i sin blogg. Dock finns det en poäng att faktiskt dela upp tävlingen där man delar ut pris från en jury med folk från ”branschen” och en tävling där ”folket” får rösta. För skulle man bara skippa juryn så skulle det bara bli en tävling om vem som är populärast.

Just det, en sak till. Saxar från Petters blogg:

Tänk om vi skulle tillämpa samma system i rikdsagsval så att Sveriges få kvarvarande 51 grevar och baroner skulle få mer tyngd i sina röster och betyda lika mycket som resterande sju miljoner röstberättigade svenskar…

Är det bara jag eller var det där den mest fåniga jämförelsen jag någonsin hört? Jag är relativ säker på att 99% av de som röstar i riksdagsvalet i alla fall känner till de partier som ställer upp i valet. Jag har svårt att tro att 99% av alla som röstade i Level7 omröstningen faktiskt kände till de 26 bloggarna och spelskribenterna som var nominerade.

Nu ska jag vara tyst och gå och spela Burnout Paradise istället.

Fabror Atlas och Lictor, nya programledarna för På Spåret!

”Va, vad menar du?” tänker nog många som läser rubriken. Ja det är tyvärr inte sant, men jag anser att det är något som SVT borde ta i beaktande. Enligt Expressen letar nämligen SVT nu efter Ingvar och Björns efterträdare. Enligt Christian Wikander som är programchef på SVT behöver arvtagarna följande egenskaper:

• Allmänbildade
• Snabba i repliken
• Ha humor och värme

Jag vill hävda att både Andreas ”Fabror Atlas” Ljungström och Sebastian ”Lictor” Magnusson besitter alla dessa egenskaper. Ni som har lyssnat på Radio Speltorsk vet vad jag pratar om. Men för säkerhets skull kan vi gå igenom de tre punkterna.

Allmänbildning
Även om Andreas kan verkar lite trög ibland så är det en herre med en massa kunskap i sitt bagage. Vid 28 års ålder så har han lyckats med konstycket att arbeta på två arbeten samtidigt samt skaffat både flickvän och barn. Han är numera husägare och gör inte bara podcast utan skriver även för diverse bloggar. En kille med många strängar på sin lyra, som skulle passa perfekt som programledare.

Sebastian är kunskapen själv. Det han inte vet är inte värt att veta. Utan ”pardon” rabblar han varje vecka upp både efterfrågad och icke-efterfrågad information i Radio Speltorsk. Även denna man bor i villa och skriver för diverse sajter. Han skulle utgöra en perfekt domare och poängräknare.

Snabba i repliken
Efter 34 avsnitt av Radio Speltorsk och diverse gästbesök i andra podcast (bland annat Spelklassiker) så har dessa två herrar lärt sig konsten att kunna leverera både snabba och genomtänkta repliker. Då På Spåret inte heller är direktsänt så är det inga problem att de ibland klantar till sig rejält eller snubblar på sina egna ord, för det går att klippa bort.

Ha Humor och Värme
Att lyssna på Radio Speltorsk är som en fröjd för örat. Andreas Ljungström stämma låter lika mjuk och len som Anders Eldeman själv (Programledaren för Melodikrysset i P4). Sebastian kör på det mer humoristiskt tilltagande som ändå bryter isen när gästerna är med. Andreas tillför dessutom ett lugn så att gästerna känner sig välkomna och bekväma i sin roll.

Fredrik och Filip i all ära, men ett mer gediget radarpar som är som ett gammalt gift par i form Andreas och Sebastian får SVT leta efter. Så, Christian, om du läser det här skicka ett mail till mig så kommer jag berätta hur du får tag i de två filurerna. Jag skickar även med foton från deras bästa sida, så att du vet att det är två människor med självinsikt.

Vem skulle inte vilja anställa dessa två.... coola.... killar.....