Har varit på en ytterligare arbetsintervju. Fick svar ifrån en annan för några dagar sedan, okej mer än vecka sen, och där tyckte att jag hade varit duktig och allt det där, bla, bla, bla, men att det räckte inte hela vägen fram. Nåväl, förhoppningsvis ringer snart någon av de andra och ger mig ett jobb.
Jag har i alla fall fått chansen att träna mig på arbetsintervjuer, så numera är jag inte speciellt nervös innan eller under själva intervjuerna. Det är dessutom som de säger. Det är nästan alltid samma frågor som dyker upp. Är det möjligtvis så att alla som tar han om rekryteringar på skolor och företag får exakt samma utbildning?
Jag har även ställts in för olika tänkbara scenarion där den som intervjuat mig bett mig att berätta hur jag skulle agera i dessa scenarion. Jag försöker självfallet svara så gott jag kan, men jag börjar mer tro på att det egentligen ställer frågan för att själva få tips om hur de ska agera. Vissa scenarion känns dessutom helt osannolika, men uppstår tydligen. Visserligen är det väl mer troligt att de frågar för att de faktiskt vill veta om jag har några tankar eller erfarenhet av att agera utifrån hotfulla eller underliga situationer.
I dessa fall tycker jag ändå att jag har en hel del erfarenhet. Både från min praktik, men även i mina tidigare yrken inom servicebranchen, en branch jag verkligen hoppas slippa igen. Jag anser även att jag fått ett fantastiskt verktyg genom min utbildning som kallas för “aktivt lyssnande”. Ni ska bara veta hur många “diskussioner” jag lyckats ta mig igenom och som blivit väldigt positiva i slutänden tack vare en sådan enkel sak som att bara lyssna på vad personen ifråga har att säga eller spotta ur sig.
Testa någon gång själva. Tro mig, förutom att ni kommer uppfattas som väldigt sympatiska och empatiska så kommer ni inse hur människor älskar något offantligt att prata om sig själva.
Vilken vecka det har varit. Det har varit mycket glädje, en hel del tvivel, lite nervositet och några få tårar.
Det här har varit min sista vecka på mina studier till att bli en examinerad studie- och yrkesvägledare. Den uppsats som jag och min klasskamrat arbetat på i nästan 15 veckor gick upp för opponering och samtidigt var vi tvungna att förberedda oss för att opponera på någon annans uppsats. Allt gick strålande skulle man kunna säga. Vi har lite saker som vi ska fixa till, men vi fick reda på att uppsatsen är godkänd och den hemtenta som jag var tvungen att komplettera gjorde jag förra veckan, så nu är jag faktiskt klar.
Tre år av studier är över och nu gäller det att skaffa ett arbete. Vilket leder oss till nästa del av veckan.
I måndags var jag på en arbetsintervju, där jag fått återkomma efter varit där en gång tidigare. Det står nu mellan mig och fyra andra för två tjänster på den arbetsplatsen. På tisdagen ringde dessutom två andra arbetsplatser och ville träffa mig. Så i torsdags och igår (fredags) så var jag på dessa intervjuer. Sammanlagt har jag nu chans på fyra olika tjänster, så det vore väl sjutton om jag inte skulle kunna få någon av dem!
Igår hade vi även avslutningsfest i klassen. Vi hade bokat bord på Mossebacke och det var i mångt och mycket en väldigt lyckad tillställning. Tyvärr kunde min uppsatspartner inte vara med, då hon lyckats dra på sin en magsjuka eller liknande. Men det var mycket skratt och en del tårar. Fick bland annat en jättefin kommentar ifrån en klasskamrat som nästan storbölade när jag skulle gå hem. Känns vemodigt minst sagt.
På allt detta så har även E3 mässan gått av stapeln, vilket jag försökt hålla lite koll på. Specielt för att kunna skriva om det i spelbloggen. Som tur är har jag duktiga medbloggare som skrivit många bra inlägg.
Summan av kardemumman är att jag idag är sjukt trött men väldigt, väldigt glad. Nu ska jag ta några dagar och bara njuta. Njuta av att jag faktiskt tog mig igenom utbildningen och inte gav upp på vägen. Nu börjar ett nytt kapitel i Tobias Jensen:s liv. Ett liv som förhoppningsvis innebär att jag kan skriva lite mer i den här bloggen.
Så var alla tre giganters presskonferenser över. Microsoft var helt klart den som höll mig vaken bäst, kanske för att de skippade det mesta av försäljningssnacket. När det kommer till spel så tycker jag nog ändå att Nintendo var intressantast, även om Microsoft hade mycket spännande att visa upp. Sony i sin del gjorde det de skulle, men tack vare att så mycket blev avslöjat i förväg så kändes det inte specielt. För att inte tala om deras gigantiskt långa sessioner om Gran Turismo spelen, vem bryr sig!!
Så vem vann? Tja. Tittar man på spelen så säger jag nog ändå Nintendo. Nytt Metroid smäller nog högst.
Var med i en tävling på Gameplayer och vann då andra pris, vilket var ett par exklusiva(!?) Punch-Out boxhandskar. Självfallet vill jag stolt visa upp dessa, med viss stil såklart. (Jo jag ser ut som ett miffo på korten, men vad gör man inte för konsten).
Nog visste jag att Burnout Paradise var fyllt av reklam, men att även svenska företag hade gett sig in i leken visste jag inte. Titta vad jag fann när jag brummade omkring ute på landsbygden.
Och bilen på köpet?
Jag vet inte om jag ska tycka det är ganska häftigt, skratta eller gråta?
Jag får väl också ställa mig till skaran som skaffar sig en Twitter. Det verkar ju vara där alla andra hänger så då kan jag väl likabra förpesta folks liv också med vad jag åt till frukost och vad jag funderar på när jag tittar ut genom fönstret.
Jag har haft Mirrors Edge liggandes sedan januari, helt oöppnat. Jag vill kunna ta mig tid till detta spel och inte känna att det är en massa annat som pickar efter uppmärksamhet. Så nu när vår handledare gett oss tummen upp för c-uppsatsen och vi inte behöver lämna in den förren på måndag så tycker jag att det är dags för mig att fira. Anna kommer dessutom vara bortrest torsdag och fredag så jag har aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaall tid i världen.
Drog igång det nu på kvällskvisten faktiskt. Mitt första intryck är lite blandat. Det är ganska häftigt när man väl får upp farten, men samtidigt svär jag högt när jag missar en huskant och är tvungen att börja om waaaaaaaaaaay back. Nåväl, det är väl ett bra sätt att träna upp mitt tålamod.
Btw, om det är någon som vet en arbetsplats som behöver en nyutexaminerad studie- och yrkesvägledare så är det bara att hojta till. Visserligen är det tre veckor kvar, men det skulle vara skönt att veta att det finns ett jobb att gå till måndagen efter.
Vet inte riktigt vad jag ska tycka egentligen. Det finns verkligen ingenting extra ordinärt med spelet. Det är ett bra hantverk som plockar väldigt mycket från senaste tidens actionspel. Har man sett filmerna har man visserligen lättare att följa med i handlingen, men samtidigt blir den otroligt oinspirerande. Uppdragen är dessutom otroligt monotona och det är är typ alla uppbyggda på samma sätt. Jag gillar visserligen när man får chansen att smyga sig fram, men det egentligen ingenting som hindrar en från att leka Rambo och bara köra hårt på.
Kunde de inte lagt in någon biljakt och kanske att man fått spela lite poker mot Le Chiffre. Visserligen köpte jag det bara 99 kronor på Åhlens, så det känns helt okej, men det hade varit trevligt att få ut lite mer av spelet.
Det var bra längesedan jag spelade vanlig hederlig rollspel. Måste varit någon gång förra året. Jag har istället valt att lägga min mesta tid på mina studier och sedan mitt tv-spelsintresse. Samtidigt har det snurrat många rollspelsidéer i mitt huvud. Idag blev suget ännu värre när jag hörde May it be av Enya och dessutom surfade runt och läste en del om Svavelvinter, väntar fortfarande spänt på fortsättningen. Jag vet visserligen till stor del vad som händer, eftersom jag spelat kampanjen, men jag tycker att Erik Granström skriver på ett väldigt levande, humoristiskt och gemytligt sätt.
Jag har haft en ide på en fantasykampanj ganska länge som skulle låta spelarna inta högt uppsatta roller i ett litet kunga- eller hertigdöme och få vara med om intriger både vid hovet och i hamnstaden där allting skulle utspela sig. Jag vill bara få tid att utforma det hela och sedan är det där med att försöka få ihop en spelgrupp där alla har tid att spela med jämna mellanrum.
En annan ide jag har är en kampanj där spelarna träder in i rollen som svenska kriminalare och där fallen har en liten touch av det övernaturliga, men bara lite.
Även om jag inte vill vara arbetslös till sommaren så kanske det skulle gynna mitt rollspelande. Men först får jag göra klart uppsatsen, och frågan är om jag orkar skriva något mer efter att jag är klar med den.